lördag 8 augusti 2009

Vemod


Den 8 augusti är vemodets dag. Det har det varit i 14 år men för varje år som går känns det lite lättare.

Högsommarvärme, prunkande blomster, rosagnistrande floxia och augustimåne. Betagande vackert. Jag försöker få hänförelsen över allt detta vackra att vara starkare än vemodet. Jag tror att jag har lyckats i år.

Det har trots allt varit en fin dag på flera sätt. Jag har levt mitt liv som vanligt. Haft mina fina barn omkring mig. Alla tre. Sandra och Nicklas rent fysiskt. Skrattat och bjäbbat med dem. Lilla Alexander har varit i mina tankar.
*

2 kommentarer:

  1. Oj då! Här dök det upp något som jag inte vet något om! Det hugger tag i mig....
    Har du möjlighet att berätta...?

    Kram från Louise

    SvaraRadera
  2. Jag blir så ledsen när jag läser det här. Jag känner med dig och jag önskar att jag kunde göra allting bättre.

    Jag hade tänkt föreslå att vi skulle åka en sväng till kyrkan men jag tyckte det kändes så himla jobbigt själv, så jag sa inget..

    SvaraRadera