Husvagnssemester; 1 Avresan

Följande utspelades och nedtacknades för drygt tio år sedan. Det är en ganska lång berättelse så jag delger er den i flera delar. Håll till godo!

En företagsam kvinna beslöt sig för att ta med sina två barn på en semestertripp för att ge dem något att berätta för sina skolkamrater efter sommarlovet. Inte kunde hon ana att de skulle få en så minnesvärd semester!

Det hela började med att husvagnens skattemärke inte gick att finna, ett nytt beställdes men det skulle ta några dagar. Istället medfördes postkvitto och besiktningsprotokoll för den händelse man skulle bli stoppad av polisen. Därefter visade det sig att takluckan på husvagnen stått på glänt under 350 mm regnande. Resan försenades därför med ett dygn då husvagnen skulle torka och vädras ur.

Väl iväg kom ekipaget bara några mil hemifrån innan en osedvanligt vårdslös lastbilschaufför riskerade liv och lem på sina medtrafikanter genom en dödsföraktande omkörning. Kvinnans nerver var nu satta i svallning, axlarna spända och händerna i ett krampaktigt grepp om ratten. Endast några kilometer senare sattes hennes sinnesfrid på ytterligare prov då hon och barnen blev vittne till en våldsam motorcykelolycka som dessbättre fick en relativt lycklig utgång. Kvinnan började nu allvarligt ifrågasätta det lämpliga med att ge sig ut med barn (och marsvin!) under en av landets stora trafikhelger. Barnen blev så tagna att de faktiskt var tysta under flera sekunder. Bara marsvinet gnydde över att ha kastats in i burväggen under den häftiga inbromsningen.

Ekipaget tog sig utan vidare missöden till en medelstor stad där proviant skulle införskaffas. Muttrande motades sedan barn och rymmande marsvin åter in i bilen för vidare färd de få återstående milen. Svetten rinner ner för både rygg och panna innan samtliga passagerare på olika sätt befinner sig fastsurrade i bilen. Nyckeln vrids om, bilen startar. Ljuset slås på, ljuset tänds inte. Istället trillar lysknappen ljudlöst ner på bilgolvet tillsammans med ett antal små, små fjädrar. Nåväl. Än är det fullt dagsljus och resans mål inte alltför avlägset.

Ymnigt svettandes och med bultande huvudvärk lyckas den hulda modern underhålla sina barn (och marsvinet) ända fram till slutdestinationen. Hittills har hon bara brusat upp mot dem ett fåtal gånger, och hon känner att hon kan slappna av.

Fortsättning följer...