PREMIÄR!

Till slut har även en styvnackad kvinna som jag fått lov att ge efter. Delar av min omgivning har under en längre tid utövat påtryckningar för att få mig att starta en blogg. Till en början viftade jag bort det som om deras kommentarer var en irriterande fluga. Sedan provade jag att helt ignorera uppmaningarna. När inte det heller fungerade inleddes en fas med intensiva motargument vilka uppenbarligen helt saknade udd.

Alltså sitter jag nu här med en nystartad blogg och undrar vem i hela världen som kan tänkas ha intresse av min vardag. Förutom jag själv förstås. Och den älskade dottern som faktiskt är den som tagit saken i egna händer och startat upp det hela. Kanske kan tonårssonen roas. Eller skämmas så till den milda grad att han helt förnekar sin mor. Min världsbereste bror kanske kan behöva tas ner på jorden genom att läsa om vad som verkligen är viktigt här i livet. Min kära syster kanske tittar in någon gång. Och så pappa förstås (om inte annat så för att han blir tillsagd!). Kära lilla Mamma är alltid intresserad av vad som händer i mitt liv. En och annan bekant kanske kan fås att dra på smilbanden. Men alla dessa, för mig viktiga männsikor, de vet ju redan hur virrig jag är och hur kaotiskt mitt idylliska lantliv kan vara. Vem förutom de redan invigda kan vara intresserad? Jag kanske får tillfälle att återkomma till den frågan.

Framöver ska jag dela med mig av min vardag och mina funderingar. Hur mycket och hur ofta jag kommer att skriva får framtiden utvisa men jag lovar att göra mitt bästa för att underhålla er med glimtar från mitt händelselösa upplevelserika liv.

Lev väl!