Betessläpp!

Nu har det äntligen blivit dags för åtminstone några av korna att få komma ut på grönbete! Deras lycka är total och de presterar krumsprång som man inte tror att tjocka tunga kor skulle kunna vara mäktiga att utföra. Kalvarna kesar och man kan riktigt se förvåningen och glädjen i deras stora ögon. "Finns det en så´n här värld också? Massor med gräs och hagen tar aldrig slut!" I sinom tid blir de givetvis varse att även beteshagarna har stängsel. Jag önskar att fler människor, både unga och gamla, kunde få uppleva betessläppen. Man blir varm ända in i hjärttrakten av att se frihetskänslan det ger korna.

Det mörkaste molnet på kornas himmel är nog mygg och knott. En del av dem verkar vara mer utsatta än andra och vad det beror på vet jag inte. Alla har fått sig en dos "anti-flug-medel" innan vi släppte ut dem.

De kor som fortfarande går kvar hemma är inte fullt lika nöjda. I deras fall är det verkligen så att gräset är grönare på andra sidan. I morse hittade jag en kalv i jordgubbslandet och han hade inte alls lust att gå tillbaka in i hagen fastän mamma stod och ropade för full hals. Till helgen ska vi försöka få iväg nästa grupp, betena börjar ta sig riktigt bra nu i värmen.

I år ska vi ha dem i tre grupper för att minska lite på trycket. Därför har vi två nya finfina avelstjurar som ska få ett varsitt harem för första gången. Båda herrarna verkar vara både harmoniska och sofistikerade och vi har stora förhoppningar på dem.

Vi har lyckats få tag i ny betesmark och arbetet med att stänga pågår för fullt. Det är ett tidsödande jobb, men väl värt besväret.