Oftast går det helt problemfritt att lasta tjurarna. De är tillräckligt nyfikna för att vilja undersöka djurbilarna och kliver snällt upp på den ibland ganska branta lastrampen. Lite då och då händer det förstås att någon inte alls har lust att lämna oss. Jag brukar då viska åt dem att de ska få flytta till ett jättefint ställe med en massa snygga kotjejer som de ska få ha alldeles för sig själva. Vips! Tjuren står fint inne djurbilen. Med några sista förmaningar om att de ska sköta sig och utföra sina arbetsuppgifter förtjänstfullt står vi sedan och vinkar adjö. De brukar inte bry sig om att vinka tillbaka, de är alltför ivriga att komma iväg.
Vi får hoppas att tjuren som ska lämna oss imorgon är lika villig att komma till sitt nya ställe. Imorgon vet vi.
Ungtjurens pappa Walle |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar